» Buller » Bullerutredningar » Grundbegrepp i bullerberäkning

Grundbegrepp i bullerberäkning

Källans bullerutsläpp och bullernivån vid objektet

De viktigaste begreppen som beskriver buller är

bullerutsläppet från bullerkällan eller källhelheten
bullernivån på en plats eller ett ställe som är utsatt för buller

Bullerutsläpp (emission) är den allmänspråkliga synonymen till det exakta begreppet bullerkällans ljudeffektnivå Lw. Ljudeffekten är måttet på bullerkällans intensitet. Ljudeffekten berättar hur stor akustisk effekt ljudkällan avger. Bullerutsläpp kan i princip anges i watt. Vanligen använder man ändå decibel och nivåstorheten ljudeffektnivå också för detta.

Bullernivå (imission) är också allmänspråk och mera exakt A-ljudnivån på buller som förekommer vid ett objekt eller vid en avlyssningspunkt, i allmänhet A-medelljudnivå, dvs. den A-vägda ekvivalentnivån LAeq.

Mätningar av bullernivå och bullerutsläpp

Mätning av bullernivån

En direkt mätning av bullernivån berättar hur mycket buller det förekommer vid mätpunkten i mätögonblicket. Vi gör bullernivåmätningar av alla bullerslag på önskade platser och punkter, t.ex. vid objekt för eventuell störning. Mätplatserna är bl.a. de närmaste bostadshusen vid trafikleder och andra miljöbullerkällor eller andra känsliga ställen, arbetsställen på arbetsplatser, inne i byggnader bostäder osv.

Mätningar av bullernivån görs enligt behöriga nationella eller internationella direktiv eller standarder. De viktigaste är bl.a.

ISO 1996 delarna 1–3
MM Anvisning 1/1995 Mätning av miljöbuller
NT ACOU 039 vägtrafikbuller
NT ACOU 098 spårtrafikbuller

Mätning av bullerutsläpp

Mätningar av bullerutsläpp från bullerkällor behövs bl.a. för att ange utgångsdata för beräkning. Mätningar av bullerutsläppet från bullerkällor, dvs. av ljudeffektnivån LW, görs enligt internationella standarder:

ISO 3740 -serie basstandarder, alla ljudkällor
NT ACOU 080 miljöbullerkällor i allmänhet
ISO 8297 stora industribullerkällor

Behovet att mäta bullerutsläpp och förhållanden

Uppgifter om utsläpp från källor för miljöbuller varierar i stor utsträckning. Bullerutsläpp från bilar och tåg i normal trafik är redan kända, och därför behöver de inte mätas i bullerutrednings- och bekämpningsarbetet. Utsläppsdata om andra slag av bullerkällor är mer splittrade. Till exempel inom industrin är bullerkällorna till stor del individuella och utsläppen från dem ska i regel alltid mätas särskilt.

Att mäta en vanlig bullernivå är i allmänhet en ganska enkel uppgift, åtminstone på små avstånd från bullerkällan. Att mäta bullerutsläpp från bullerkällor, dvs. ljudeffektivnivån, är däremot en krävande uppgift på facknivå.

Metoderna för mätning av ljudeffektnivån i bullerkällor baserar sig främst på de internationella basstandarderna ISO 3744 och ISO 3746. De duger ändå inte som sådana för mätningar av utsläpp från miljöbullerkällor, utan behöver tillämpningsanvisningar som presenteras i Nordtest-standarden NT ACOU 080. För stora industribullerkällor kan man i vissa fall använda specialmetoden ISO 8297.

Beräkning av bullernivåer

Beräkningsmodeller

Som ett nordiskt samarbete gjordes på 1980-talet åtskilliga beräkningsmodeller för miljöbuller som fortfarande används nästan oförändrade. De viktigaste är:

den allmänna dvs. industribullermodellen
vägtrafikbullermodellen
spårtrafikbullermodellen

Allmänna drag och begränsningar

Industribullermodellen, dvs. den allmänna nordiska modellen för beräkning av miljöbuller, är den viktigaste och mest täckande och noggrannaste beräkningsmodellen. När den gjordes upp togs även hänsyn till växlingar i väderleken. Med undantag för vägbullermodellen har de övriga modellerna utvecklats utifrån den.

Den viktigaste begränsningen i de nuvarande beräkningsmodellerna är att det i dem inte tas hänsyn till hur växlingar i väderleken påverkar utbredningen av buller. Den allmänna modellen och andra modeller som utvecklats utifrån den har gjorts så att de direkt ger medelljudnivån på lång sikt som också skulle fås genom en lång mätning vid flera olika väderlekar. Avsaknaden av vädrets inverkan är ofta orsaken till att man genom mätning kan få ett annat resultat än genom beräkning.

Den allmänna modellen kan användas för de allra mest typiska bullerkällorna, om bara bullerutsläppen mäts på behörigt sätt. Vissa tillämpningsexempel är fartyg, skjutbanor och motorsport, byggande, rörliga maskiner i industrin och trafiken vid anläggningar, barngårdar och utomhuskonserter.